När man äntligen börjar närma sig toppen, så halkar man och åker tillbaka några steg...

Puh, jobbigt kväll. Andra kvällen i rad som lillan tjorvat och varit mega ledsen vid läggdags. Innan gick det ju så himla bra och hon somnade direkt man la ner henne i sin säng, men nu har det varit hysteriskrik, till och med värre än när vi började med de nya sovrutinerna. Oerhört frustrerande och jag blir så ledsen när hon är så ledsen att det knappt går att få henne lugn... Vette tusan vad som är fel!? Extra mycket separationsångest kanske!?

Sen att alla i hemmet är förkylda gör ju humöret ännu sämre. Kvällarna är då jag är i sämst form, men dagarna går bra och då har jag till och med ork att träna. Lilla gummans näsa rinner, så kan ju även vara förkylningen som stör hennes sömn.. Hoppas allt går tillbaka till det normala snart så man kan gå och sova i tid och känna sig glad och inte ledsen och frusterad på kvällen.

Som sagt är vi förkylda här hemma, så vi har tagit det lugnt mest hela dagen. Nu börjar det även lossna lite för Hilda med att stå utan stöd och gå lite. Hon är så himla försiktigt (och lite små feg) så hon håller gärna en hand på något fast hon inte måste, så idag har jag fått henne att träna på att stå utan stöd och nu börjar hon förstå att hon har balansen och inte kommer ramla direkt hon släpper :) Jag tror däremot inte att hon går innan sin ettårsdag, men för mig får hon gärna ta det lugnt och vara så försiktigt som hon är så det inte händer någon olycka!

Gårkvällen var super mysig med god mat, efterrätt, samt lite filmtittande som slutade med en halvsovande Maria på soffan - så himla skönt alltså! ´Är ju  så himla mysigt att ligga i soffan, slötitta på en film och ha sin älskling som ligger och håller om en  

Nu ska jag fortsätta se filmen jag halvsov till igår innan jag går och lägger mig...

Godnatt!